Jag har en kompis som säger att det bor en liten förvaltningstomte i henne. Den tomten blir glad när hon skriver protokoll eller gör andra byråkratiska uppgifter. Jag har sedan länge upptäckt att det bor en förhållandevis stor förvaltningstomte i mig. Att skriva kallelser, föredragningslistor och protokoll gör min förvaltningstomte glad i magen.
Innan jag blev prästvigd gick jag genom ett psykologiskt test och i resultatet av det fick jag veta att jag är en sådan som behöver ungefär lika delar av arbete med andra människor och arbete för mig själv. Det stämmer så på pricken!
Jag älskar att leda grupper och ha sociala kontakter, men lika mycket älskar jag att få sätta mig vid datorn och glädja min förvaltningstomte. Ibland är det otroligt skönt att skriva ett protokoll, för då behöver jag inte vara kreativ och tänka ut fyndiga formuleringar. Det är bara att skriva rakt upp och ner så som ett protokoll ska skrivas.
Den senaste veckan har jag haft en omfattande föredragningslista att skriva. Med en del ärenden har jag fått göra lite detektivarbete för att beredningen ska bli vettig och det har varit grymt spännande och givande. Andra ärenden har varit mera rutinartade och betydligt lättare att skriva.
Det är ett tag sen jag senast skrivit förvaltningstext, så det blev ju ändå att kolla lite här och där för att få det utformat så som det förhoppningsvis ska vara. Roligt är det hur som helst!
(Jo, jag vet, jag är lite knäpp – men det behövs såna typer också!)
