Hösten för tio år sedan började jag studera på heltid vid teologiska fakulteten vid Åbo Akademi. Den hösten firade fakulteten 90 år och jag var med om festligheterna. I år har teologin vid Åbo Akademi firat 100 år och självklart var jag med igen. Teologiska fakulteten finns inte mera som självständig fakultet, men teologin, teologerna, de studerande och alumnerna håller den teologiska facklan brinnande alltjämt.
Det här året har man firat med en jubileumsblogg där många har blickat tillbaka på sin tid vid TF – som det kort och gott kallats. Jag fick äran att delta i denna jubileumsblogg och idag har mitt bidrag publicerats.
Den 5.10 firade teologin stort. Det började med minnenas eftermiddag där en bildkavalkad tog oss genom de hundra åren, fortsatte med en vesper i domkyrkan, och avslutades med en festlig middag i Arken. Det var härligt att vara med och att få träffa en hel massa gamla bekanta.
Vespern inleddes med av en sånggrupp som sjöng av glädje så att man blev glad in i själen. Du kan lyssna till en liten snutt här nedan.
När jag den eftermiddagen gick från domkyrkan till Arken tog jag en bild av en ros som blommade senare än alla andra på den busken. De andra rosorna hade redan övergått till nypon, men oblygt blommade den sena rosen och strålade där den stod i skenet av höstsolen. Jag kände stor sympati med den, för på samma sätt blommade jag upp genom studierna långt senare än mina gamla klasskamrater. Det finns en tid för allt skriver Predikaren i Bibeln och det har citerats många gånger, men det är sant. Det finns verkligen en tid för allt.
Idag tycker jag att det är skönt att få göra saker i min takt, på mitt sätt. Med åldern mognar man och får (förhoppningsvis) en trygghet i sig själv som inte är lika flyktig och lättskrämd som när man är ung. Teologin är en god kamrat för där finns tidsperspektiv på hundratals år att luta sig emot. Även om det är bråttom idag, kommer världen att snurra på i sin gilla gång och man behöver inte stressa upp sig för allting. Tids nog ser man vart Vägen har burit en.
❤️ Fin text!