Monthly Archives: november 2018

Röstlöst är tröstlöst

      Kommentarer inaktiverade för Röstlöst är tröstlöst

Förra gången jag var så här förkyld var visst vårvintern 2015. Den gången blev mina stämband så illa åtgångna av rethosta och magsyra att jag fick vara helt tyst i ett par veckor. Nu känns det lite likadant, men tyst kan jag inte vara. Fast riktig lika illa är det nog ändå inte. Rösten kommer nog sakta tillbaka bara jag… Read more »

Det bästa med jobbet

      Kommentarer inaktiverade för Det bästa med jobbet

Åh, så skönt att vara tillbaka på jobbet efter en och en halv veckas sjukledighet! Nog för att jag är lite kraxig ännu och rösten låter som en sprucken burk, men jag kunde hålla den inplanerade verksamheten och det är huvudsaken. Att träffa församlingsborna är ju nog något av det trevligaste med det här jobbet. Att kunna erbjuda ett lyssnande… Read more »

Kära jul, kom inte än!

      2 kommentarer till Kära jul, kom inte än!

Jag vet inte vad det är med mig och julen… Varje år har jag svårt att inse och acceptera att julen är i antågande. Det är mindre än en månad till julafton, men jag känner mig som en struts som kör ner huvudet i sanden och sjunger lalalala för att slippa se och höra. Samtidigt tycker jag väldigt mycket om… Read more »

Jag minns när du sa…

      Kommentarer inaktiverade för Jag minns när du sa…

Genom texten i förra inlägget kom jag att tänka på hur saker vi säger kan bli så otroligt betydelsefulla för andra. Som just de ord ungdomsarbetsledaren sa om mina tårar. Jag undrar om hen ens minns att de orden blev sagda? Eller som den gången när jag bjöd på födelsedagstårta i studenternas kafferum Mysis, trots att jag avskydde att fylla… Read more »

Jag delar mina tårar med dig

      2 kommentarer till Jag delar mina tårar med dig

Jag är en hopplös sympatigråtare. Berättar du något som berör mig, rinner mina tårar över. Gråter du, så gråter jag. Upplever jag något vacker, gråter jag. Jag har med åren fått allt svårare att behärska mina tårar. Är jag trött är det stört omöjligt att stänga kranen. När jag var på skribapraktik för snart två år sen grät jag flera… Read more »

En jeremiad i förkylningstider

      Kommentarer inaktiverade för En jeremiad i förkylningstider

I onsdags hade jag konfirmandundervisning på eftermiddagen och någonstans där kände jag en lustig krypande, kliande känsla i halsen. Jag tänkte några otryckbara tankar och rusade till butiken efter citroner och ingefära. Jag blandade till Ingefära-shot och stjälpte i mig. På torsdagen vaknade jag med en obehaglig känsla av förkylning i kroppen. Jag drack ingefära-shot och hoppades på det bästa…. Read more »

I #minkyrka finns så många

      Kommentarer inaktiverade för I #minkyrka finns så många

Så var församlingsvalet avklarat. Jag har egentligen inte haft någon roll i valet utan bara hejat på från åskådarplats. Ändå vill jag ta mig friheten att tacka alla som ställde upp som kandidater, alla som röstade men allra mest alla som satte ner tid på att förverkliga valets praktiska arrangemang! Det har gått åt massor arbetstid, både betald och frivillig!… Read more »

Nä, nu blommar löken!

      Kommentarer inaktiverade för Nä, nu blommar löken!

Ursäkta va?!? Vem tusan har fått den här församlingsbon att känna så här? Dessvärre misstänker jag att den här församlingsbon inte behöver känna sig ensam. Det finns antagligen många andra som går omkring med samma tankar. Det är ju minst sagt nedslående. Det är ett klart kvitto på att någonting har gått snett i förkunnelsen av Guds ord om församlingsborna… Read more »

Pappikin on täällä!

      Kommentarer inaktiverade för Pappikin on täällä!

Ja, förlåt min finska rubrik. Jag ska förklara den lite längre ner. Nu ska jag återkomma till Lauras fråga. Laura skrev så här: Det jag skulle vilja (ännu) mera om är dina nya insikter som en ny präst. Hur reagerar folk på dig med och utan arbetskläder (menar inte att du ska behöva gå spritt naken runt omkring, dock). Andra… Read more »

Fader vår… i tidningen

      Kommentarer inaktiverade för Fader vår… i tidningen

Åter en gång var det dags för Spaltaren i tidningen Åbo Underrättelser. Det är en kolumn som vi är många om att skriva och som finns varje vecka i fredagens tidning. Varje gång verkar jag ha en smärre skrivkramp inför uppdraget. Det känns så stort, så definitivt att skriva i tidningen. Det är så många som läser, det finns där… Read more »