Monthly Archives: december 2018

Årskrönika – del två

      Kommentarer inaktiverade för Årskrönika – del två

Som jag konstaterade i den förra inlägget Årskrönika var mitt år 2018 allt för händelserikt för att summera i bara ett inlägg. Här kommer del 2 och vi börjar från prästvigningen i maj där den här bloggen i princip också börjar. VARNING: Det här blir ett lååååångt inlägg till… (och ännu längre om du vill läsa alla inlägg jag länkar… Read more »

Årskrönika

      Kommentarer inaktiverade för Årskrönika

Många, speciellt bloggare, har en tendens att summera året vid årsskiftet. Jag gjorde det i fjol och när jag nu kollade in det inlägget i min gamla blogg tyckte jag att det var ett toppen sätt att göra en snabbgenom gång av året som gått. Alltså gör jag det i år också! Ifall du inte följt mig så länge får… Read more »

Några franskisar blev kvar

      2 kommentarer till Några franskisar blev kvar

På juldagen, efter att jag predikat och firat min sista gudstjänst i Hitis kyrkan för den här gången (för man vet aldrig vad framtiden bär med sig) och efter att jag gråtit några tårar till avsked, hjälpte min man mig att tömma lägenheten i Dalsbruk. Vi fyllde två bilar och en släpvagn! (Inte särskilt tätt packat, men dock.) Jag som… Read more »

I nattens mörka timmar

      Kommentarer inaktiverade för I nattens mörka timmar

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnista och glimma. Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandra sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken. Viktor Rydbergs dikt Tomten är en vacker dikt med tillhörande vemod. För ibland, så där i midnattstimman, finns det en risk att man… Read more »

Julafton som kom och gick

      1 kommentar till Julafton som kom och gick

Nu kanske du tror att jag är mer än lovligt virrig och “vikuvill” (dialekt för: vet inte vilken veckodag det är), men faktum är att i går kväll firade min familj julafton. Otroligt nog lyckades vi hitta en dag när föräldrarna, syskonen, respektive och barn kunde stråla samman den här julen. Det var mer än jag vågat tro på tidigare… Read more »

Nu möter jag ledsna ögon

      1 kommentar till Nu möter jag ledsna ögon

I de här dagarna blir det så tydligt hur många som är ledsna och besvikna för att jag är på väg att lämna dem. Alla säger att de förstår mitt val, men att de kommer att sakna mig och helst skulle se att jag skulle stanna i församlingen. Det känns sorgligt och hemskt att vara tvungen att göra så många… Read more »

Giv mig ej sång om glans och guld och prakt

      5 kommentarer till Giv mig ej sång om glans och guld och prakt

Det var någon i mitt facebookflöde som frågade vilken psalm vännerna gillade mest. Flera svarade genast Giv mig ej glans. Jag kände hur nackhåren reste sig. Jag kan bara inte gilla den psalmen. Jag gillar betydelsen av orden men jag kan bara inte med psalmen. När jag gick i lågstadiet var det visst min lärarinnas favoritpsalm och det känns som… Read more »

Har du läst i tidningen?

      Kommentarer inaktiverade för Har du läst i tidningen?

Har du läst dagens tidning? Nej inte Husis eller ÅU eller någon annan dagstidning. Jag talar om Svenskfinlands största tidning. Den som många inte ens behöver prenumerera på själv utan får av sin församling. Jag talar om Kyrkpressen. För av någon underlig anledning är jag åter där. Jag vet inte vad det är för intressant med mig och varför media… Read more »

Glädjen över att känna sig behövd

      Kommentarer inaktiverade för Glädjen över att känna sig behövd

För det mesta är mina lediga dagar måndag och tisdag, men en gång i månaden har jag ledigt veckoslut. Det betyder att jag en gång i månaden är ledig måndag-tisdag, jobbar 10 dagar och har sen ledigt lördag till tisdag. De här arbetspassen känns väldigt långa för mig. Just nu är jag inne på dag 7 av 10. På söndag… Read more »

När jag inte tror på mig själv

      2 kommentarer till När jag inte tror på mig själv

Ibland drabbas jag av tvivel. Jag tvivlar på mig själv. Jag tvivlar på att jag ska ha något vettigt att säga. Ibland känns uppdragen stora och jag själv så liten och obetydlig. Det är väl kanske ganska vanligt, att man ibland drabbas av tvivel. Då behöver man plocka fram alla uppmuntrande ord man någonsin fått och suga på dem som… Read more »