Ibland drabbas jag av tvivel. Jag tvivlar på mig själv. Jag tvivlar på att jag ska ha något vettigt att säga. Ibland känns uppdragen stora och jag själv så liten och obetydlig. Det är väl kanske ganska vanligt, att man ibland drabbas av tvivel. Då behöver man plocka fram alla uppmuntrande ord man någonsin fått och suga på dem som… Read more »
I onsdags när jag kom till kansli och skulle starta min dator visade den inga livstecken alls. Hur jag än försökte starta den totalvägrade den. Det här var mycket konstigt för jag hade senast använt den på söndagen. Den hade legat orörd i dockningsstationen och vad jag vet hade ingen annan heller använt den. Mystiskt. Jag ringde förstås it-stödet och… Read more »
Den heliga Birgitta bad “Herre visa mig din väg och gör mig villig att gå den”. Samma bön brukar jag be, ibland med tillägget “Herre, sätt upp stora skyltar så att jag ser var din väg går, för jag har inte alltid så lätt att förstå”. När jag var på väg att bli klar med mina studier och prästämbetet hägrade… Read more »
Efter en lång arbetsdag med ett alldeles underbart De vackraste julsångerna tillfälle kände jag hur hungrig jag var. Att åka hem till lägenheten för att koka havregrynsgröt kändes inte lockande, utan det kändes som dags för franskisar. Efter en snabb koll vilka mina alternativ var styrde jag stegen mot Strandhotellets restaurang. Där serveras franskisar en lördagskväll som ikväll. Jag beställde… Read more »
Ledig dag. Jag bakar semlor, för det är roligt, gott och kräver ingen tankeverksamhet. Jag planerade baka pepparkakor och mockarutor och saffranskrans, men orken tog slut efter semlorna. Bra så egentligen, för vem behöver sötebröd? Det får jag tillräckligt av ändå. Jag går från rum till rum och tänker att här skulle det behöva städas. Det är dammigt, råddigt, ostrukturerat,… Read more »
Åh, så skönt att vara tillbaka på jobbet efter en och en halv veckas sjukledighet! Nog för att jag är lite kraxig ännu och rösten låter som en sprucken burk, men jag kunde hålla den inplanerade verksamheten och det är huvudsaken. Att träffa församlingsborna är ju nog något av det trevligaste med det här jobbet. Att kunna erbjuda ett lyssnande… Read more »
Jag är en hopplös sympatigråtare. Berättar du något som berör mig, rinner mina tårar över. Gråter du, så gråter jag. Upplever jag något vacker, gråter jag. Jag har med åren fått allt svårare att behärska mina tårar. Är jag trött är det stört omöjligt att stänga kranen. När jag var på skribapraktik för snart två år sen grät jag flera… Read more »
Ja, förlåt min finska rubrik. Jag ska förklara den lite längre ner. Nu ska jag återkomma till Lauras fråga. Laura skrev så här: Det jag skulle vilja (ännu) mera om är dina nya insikter som en ny präst. Hur reagerar folk på dig med och utan arbetskläder (menar inte att du ska behöva gå spritt naken runt omkring, dock). Andra… Read more »
Nu när jag tittar i min kalender undrar jag när tusan jag ska hinna skriva tal, predikan och göra andra förberedelser. Av någon underlig anledning är det galet fullt – åtminstone känns det så för mig – i min kalender. Det är övergående och kräver mest stenhård planering av tidsanvändningen ett par dagar framöver. Samtidigt som jag är stressad över… Read more »
När jag frågade vad du vill läsa mera om i min blogg skrev min vän Laura så här på facebook: Det jag skulle vilja (ännu) mera om är dina nya insikter som en ny präst. Hur reagerar folk på dig med och utan arbetskläder (menar inte att du ska behöva gå spritt naken runt omkring, dock). Andra iakttagelser om människor… Read more »
Den här bloggen använder cookies för att följa med hur många som besöker sidan. Vi samarbetar också med Google Analytics. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies. Lär dig mer