Category Archives: När det krisar till sig

Hur mår du egentligen?

      Kommentarer inaktiverade för Hur mår du egentligen?

Här om dagen pratade jag med en vän om mental hälsa och nån dag tidigare hade en vän skrivit om sin mentala ohälsa på facebook. Mental ohälsa kan sätta fysiska spår och min vän berättade om hur en annan vän frågat hur min vän mådde, för hen såg att min vän förändrats fysiskt. Min vän hade svarat att allt var… Read more »

Som en urholkad sten

      1 kommentar till Som en urholkad sten

Den tärande ovissheten fungerar ungefär som när vatten holkar ur en sten. Först verkar den bara skölja över en, men sakta börjar det bildas gropar i den hårda ytan. Hela ytan är inte lika motståndskraftig utan vattnet sköljer med sig av de mera lättlösliga mineralerna. När det väl bildats gropar är inte steget långt till djupare håligheter och vattnet tar… Read more »

Medeltalet blir ju helt okej!

      Kommentarer inaktiverade för Medeltalet blir ju helt okej!

Det går upp, det går ner, det går runt en liten stund… När jag blickar bakåt på mina blogginlägg så känns det som att vartannat inlägg är en klagovisa och vartannat en lovsång. Det är alltså rätt så ojämnt just nu. Det verkar vara lite så för många och det är nog ett symptom på den ovisshet vi lever i…. Read more »

Ur led är tiden, urled på allt

      Kommentarer inaktiverade för Ur led är tiden, urled på allt

Jag halvligger i fåtöljen. I handen har jag telefonen och jag växlar mellan att spela patiens och bläddra på facebook. Jag är urled på allt, känns det som. Det känns som att jag inte har lust med någonting alls. Jag vill inte gå ut för där är kallt. Jag vill inte stiga upp ur fåtöljen för vad ska jag göra… Read more »

Sån glädje att få träffa andra!

      Kommentarer inaktiverade för Sån glädje att få träffa andra!

Jag har känt mig lite svältfödd på mänskliga kontakter på sistone. Det har antagligen de flesta, så det är inget speciellt med det. Ändå är det intressant att iaktta sig själv. Jag beskriver mig som en social ensamvarg och nu kände jag hur viktig balansen är. Balansen mellan att få vara ensam och att få vara med andra. Någon har… Read more »

Vi går mot det normalare annorlunda

      Kommentarer inaktiverade för Vi går mot det normalare annorlunda

Många tankar snurrar i huvudet nu när vi fått glädjebudet om att de hårda restriktionerna sakta hävs. Snart får vi gå till kyrkan och fira gudstjänst tillsammans igen! Hurra! För att fira gudstjänst tillsammans, det är det som är allra enklast att dra igång igen, tänker jag. Kyrkorna är stora och det är lätt att hålla avstånd. Det är allt… Read more »

Från text till rörlig bild

      Kommentarer inaktiverade för Från text till rörlig bild

Nu är det ju inte bara text som ska produceras, utan också videomaterial. Iförrgår kämpade jag med att få en ynka liten andakt så som jag ville. Jag tappade räkningen på provsnuttar och omtagningar innan jag var nöjd. Ibland skrällde ljudet. Ibland hörde man mina andetag. Ibland blev bilden sned. Ibland var ljuset för dåligt. Ibland blåste det för mycket…. Read more »

Den sociala ensamvargen

      Kommentarer inaktiverade för Den sociala ensamvargen

Påskhelgen kom och gick. Förhållandevis obemärkt smög den förbi mig. Jag har aldrig varit någon stor påskpyntare, eller påskfirare. Påsktidens gudstjänster ger min påsk stadga. Memma och pascha vill jag äta till påsk och något påskägg slinker ner i förbifarten men det mesta andra är sådant som jag klarar mig utan. Så den här påsken, bortsett från att gudstjänsterna inte… Read more »

Andakt utanför fönstret

      1 kommentar till Andakt utanför fönstret

Det är vanligt att det firas andakt på åldringshem och serviceboenden, speciellt inför de stora helgerna. Servicehuset Fridhem är inget undantag. Vi hade bokat in en andakt med nattvard på skärtorsdagen redan för länge sen, men med undantagstillståndets reglerna kunde ju inte den bli av. Eller kunde vi ändå fira andakt? Utan nattvard? Jag hade funderat på diverse digitala substitut,… Read more »

Nya tider, nya metoder

      Kommentarer inaktiverade för Nya tider, nya metoder

För ungefär en vecka sedan kände jag att jag inte hade något att säga. Och det allra bästa när man inte har något att säga är att vara tyst. Sen är det värre om man ändå tvingas till situationer där man förväntas ta till orda, så där som att förrätta en gudstjänst och predika. Förvisso finns möjligheten att låta tystnaden… Read more »