Fem veckor semester!
Tänk vilken oändligt räcka tid det kan vara. Samtidigt som veckorna försvinner med rasande fart. Under den tiden hann jag med tre förkylningar, en resa till Island, långa dagar med att ta hand om en gammal bastu som behövde omsorg redan för 30 år sedan, utfärder med båten, träffar med vänner, några små kontakter till jobbet och framför allt, tumistid med gubben.
När jag den här veckan återvände till jobbet kändes det verkligen som att jag har haft en riktigt lång och avkopplande semester. Det var roligt att komma tillbaka – men hjälp vad mycket som väntade!
Min kalender är fullbokad som aldrig förr. Verksamheten drar igång den här veckan, gudstjänstlivet snurrar på som vanligt, budget och planer ska produceras, Församlingslyktan ska skrivas och ges ut och nu har ovanligt många har gått ur tiden i Houtskär.
Det här kräver strukturerat och effektivt arbete, men det är inget oöverkomligt. Jag tänker att det är en utmaning att se över vad som verkligen måste göras bums och vad som kan vänta lite. Det är en härlig mix av att möta församlingsborna i verksamheten, möta dem i förtroliga samtal i en för dem tung situation, möta kollegorna i diskussioner och planering och att sitta för sig själv framför datorn.
Det känns som att den här hösten kommer att gå blixtsnabbt och innan jag hinner blinka är det jul igen. Samtidigt känns det som att den här hösten, eller kanske jag bara borde säga framtiden, är en spännande tid i vår församling. Den nya kyrkolagen ger nya möjligheter och ställer nya krav. Många kollegor har gått i pension eller ska gå, så det kommer nya kollegor med nya tankar och visioner. Det är en tid av förändring och jag älskar det faktum att jag får vara med i den processen. Jag tror att det kommer att bli bara bättre.