Det här blev verkligen en helg utöver det vanliga! En jordfästning, ett dop, en vigsel, en högmässa och en urnebisättning på två dagar. En präst i stan kanske fnyser att “vad är nu det att prata om?”, men i skärgården är det en ovanligt intensiv helg. Dessutom fanns det vissa små utmaningar med logistiken som inte förekommer i en stadsmiljö.
Vigseln och högmässan har jag vetat om länge. Dopet kom till för en tid sen. Jordfästningen och urnebisättningen var de som kom med kortare varsel. Allt annat utom jordfästningen skedde i Houtskärs kyrka, så det var inga problem. Jordfästningen skedde däremot i Norrskata kyrka och det gjorde saken lite mera utmanande.
Klicka på bilden om du vill se den i större format
Norrskata är en ö som ligger granne med Korpo och Houtskär. Färjförbindelserna går till och från Galtby i Korpo. Samma färjfäste som färjan till Houtskär går ifrån. Förbindelserna till Norrskata går inte så väldigt ofta och att åka från Norrskata till Houtskär med färja tar ca 40-45 minuter, eftersom man för det mesta måste till Galtby och byta färja.
När de anhöriga kontaktade mig och önskade att jag skulle sköta jordfästningen, läste jag färjtidtabellen. Jag konstaterade att det blir allt för utmanande att hitta en tid som passar och fungerar för mig i förhållande till färjtidtabellen och de andra förrättningarna jag lovat sköta. Så jag sa, det ordnar sig, jag tar båten.
Med båten är jag oberoende av tidtabeller, men däremot beroende av vädret. Som tur är går farlederna i rätt skyddade vatten, så jag litade på att det inte skulle blåsa storm och att det skulle gå bra.
Lördagsmorgonen kom med strålande solsken och bara några sekundmeters vind. Perfekt väder att ta båten till jobbet! Jag var ute i god tid inför jordfästningen och allt förlöpte som det skulle. Efter jordfästningen var det lite mera knappt om tid, men ändå ingen direkt brådska.
Det är dryga 11 sjömil (21 km) från Norrskata till prästgårdens båthus i Houtskär och det tog mig en halv timme att köra. Hade jag rört mig med bil och färjor skulle jag ha varit på väg i över en timme, och aldrig hunnit fram till utsatt tid.
På vägen hann jag till ock med knäppa ett par bilder (klicka på dem om du vill se dem i större format). Den vita prästskjortan hör ihop med ämbetsdräkten som jag gärna använder vid förrättningar.
Dopet och vigseln gick bra, trots ett litet missförstånd vilken tid vigseln skulle äga rum. Efter vigseln var jag bjuden med på bröllopsfesten av det underbara brudparet. Vilket kalas, vilken glädje och VILKEN MAT!! Fast, vad kunde man egentligen annat förvänta sig när det var Micke Björklund och hans team som skötte om cateringen!
(Klicka på bilderna om du vill se dem i större format.)
Efter bröllopstårtan tassade jag iväg till prästgården och kröp i säng. Vilken dag det hade varit!
Söndagen var åter en vanlig dag på jobbet. Först en högmässa med mina härliga arbetskamrater och underbara församlingsbor. Så en stunds kyrkkaffe på stående fot i kyrkan och efter det urnebisättningen med en kort andakt. När allt det här var undanstökat packade jag alla mina tusen grejer (så kändes det i alla fall) med mig i båten och styrde stäven hemåt.
Nu blåste det styv bris, det vill säga mellan 8 och 11 meter i sekunden från syd-sydväst. Ingen fara med det, men på Topsala fjärden / Kyrkfjärden blev det ganska gropig när det blåste in från Skiftet. Jag justerade hastigheten efter föret och kom hem utan problem.
Men, visst är det fortfarande lite extra spännande att röra sig med båt till och från jobbet. Jag har inte samma rutin med det som med att köra bil och det finns flera variabler som kan påverka resan. Ändå tycker jag inte att det är något super-duper-speciellt att jag tar båten när jag kan och det behövs. Det är väl så man gör i skärgården, tänker jag. Min föregångare Uno Gräsbäck rörde sig också med båt under sina drygt 30 år i Houtskär. Fast, då fanns inte ännu färjorna, så han hade inte så stort val.
PS. Det som jag nästan missade var, att jag just den här lördagen firade 5 år som präst! Hade inte en av mina vignings-systrar påmint om dagen hade jag inte kommit ihåg det alls. Bättre sätt att fira att jag är präst finns nog inte än att få göra det i jobbet på det här sättet.
Jaa minnsann! Ett veckoslut som du säkert kommer ihåg 🙂 Och härligt med en riktig skärgårdspräst som kan ta sig från stället A till stället B med båt om det så behövs!
Du har så rätt, den här helgen minns jag länge!