Stenar, ballonger och Halleluja!

Kristus är uppstånden!

Påskdagens gudstjänst firades med stenar i syndabekännelsen, ballonger i förbönen och viftande händer till sista psalmen. Mellan varven tappade jag bort mig i agendan, men det löste sig och jag hoppas och tror att glädjen var det deltagarna minns, framom mitt rådd.

Till min hjälp att förverkliga gudstjänsten hade jag förstås mina fantastiska arbetskamrater, men också barn, ungdomar och vuxna. Det blev en rätt så lång procession och det satte en högtidlig och glad prägel på stunden när vi sjungande smyckade altaret med allt som hör till. Senare fick barnen hjälpa mig att fylla en korg med synder, alltså stenar, som jag överlämnade till Gud med en bön om förlåtelse. En ungdom läste en av texterna. Och sen fick barnen hjälpa till i förbönen igen. En räckte mig ballonger och de andra såg till att de hölls i luften genom hela förbönen.  I sista psalmen fick vi hela församlingen att vifta med händerna till orden Kristus har uppstått, hurra, hurra, Han lever, han lever, han lever än.

Det var annorlunda och lite konstigt, men ingen (vågade?) säga att det var för konstigt eller fel. Efter gudstjänsten gick vi till prästgården på kyrkkaffe. Där hade några damer förberett och bjöd på kaffe och bakelse. I salen hade vi möblerat om så att det rymdes in 40 personer att sitta vid borden. Det var första gången vi prövade den här möbleringen och vi kunde konstatera att det fungerade finfint och var riktigt trevligt när alla rymdes in i samma rum.

Åter en gång har jag inte bett om lov att publicera bilden så därför suddar jag ansiktena.

Efter kyrkkaffet gick de finskspråkiga till kyrkan och där firade vi påskmässa på finska. Det krävdes en smärre kraftansträngning att byta språk och hålla koncentrationen för ännu en gudstjänst, men det gick bra. För nu hägrade redan ledigheten!

Jag har publicerat den här bilden i ett inlägg på bloggen redan 2019, och precis som då, var nu känslan på påskdagens eftermiddag den samma som på bilden. Herren har uppstått, men Prästen är död.

It is Nap Time! — Cartoon by the Rev. Jay Sidebotham and the Church Pension Group: www.cpg.org/global/online-resources/cartoons/

Nu är jag ledig och det senaste dygnet har mest gått åt till att sova och vila. I morgon styr jag västerut för några dagar och sen väntar trädgården med sina vårsysslor. Det känns lite konstigt att ha lämnat datorn på jobbet och stängt av telefonen helt och hållet, men jag tror att det är behövligt och bra.

Glad påsk!