Någonting för alla

      Kommentarer inaktiverade för Någonting för alla

En församling ska finnas till för människor i alla åldrar. Från vaggan till graven brukar man tala om.

Här i Houtskär har vi ingen verksamhet för de allra minsta, förutom när dagis kommer till kyrkan ibland. Från fyra år uppåt kan man gå i söndagsskolan och skolbarnen går i juniorklubben. Sen blir det ett litet glapp innan skriban som når ungdomarna det år de fyller 15 år.

Efter konfirmationen har jag nu inlett ungdomskvällar på de längre skolloven. För när man gått ut nian blir man tvungen att söka sig någon annanstans för utbildningens skull, så ungdomarna är sällan hemma i veckorna. Den här verksamheten riktar sig till ungdomar och unga vuxna upp till 25 år.

På vuxensidan har vi slagsida mot dem som redan är pensionärer. På serviceboendet har vi verksamhet varje vecka och där är medelåldern verkligt hög. Största delen av de boende är omkring 90 år! I prästgården har vi Torsdagsträffen och Pappilan porinat för daglediga, vilket i praktiken också betyder pensionärer. Mariakören når visserligen sångare i arbetsför ålder, men alla vill ju inte sjunga. Bönegruppen träffas en gång i månaden, men det tilltalar inte heller alla.

Så jag har grunnat på vad man kunde prova på. Jag tänkte att det kunde vara någon typ av träff på kvällstid så att yrkesarbetande också kunde delta. Låg tröskel ska det vara, så vågar kanske den mera ovana församlingsmedlemmen också komma med. Det resulterade i församlingsaftonen “I resans tecken”. Den första träffen blir nu på torsdag och jag väntar med spänning på hur många som dyker upp!

Jag har planerat att vi inleder med te och smörgås och en stunds samvaro. Sen får kvällens guide ta oss med på en resa någonstans. Den första resan går till Jordanien! Reseskildringen leder antaglien till en stunds diskussion och till slut avrundar vi med en kort andakt. Kanske jag lyckas övertala deltagarna att sjunga någon psalm mellan varven också, men bara kanske. Hela poängen med kvällen är att det ska vara intressant, lättsmält och trevligt.

Men till slut dagens allra roligaste händelse. Två församlingsmedlemmar “trillade” in på kansliet och undrade om vi kunde ha nån kväll för deras åldersgrupp, de som är ungefär 25 till 40+? Stickcafé eller hantverkskväll eller vad vi ska kalla det… Självklart kan vi det! Så om ett par veckor inleder vi den verksamheten!

Kan det liksom bli bättre än när församlingsmedlemmarna själva tar initiativ? Jag är varm i hjärtat av glädje! Så nu vågar jag nog påstå att vi har verksamhet för alla åldersgrupper i församlingen!