Ett nytt arbetspass

      Inga kommentarer till Ett nytt arbetspass

I förra inlägget hoppades jag på att det här arbetspasset skulle bli aningen mindre intensivt än mitt första. Så blev det. Det blev en ANING mindre intensivt. Första dagen hade jag inget inprickat i kalendern men jag hade två förrättningstal och en predikan att skriva. På skrivbordet låg också min nya telefon och väntade när jag kom till kansliet. Det tog en stund att få igång den men det var bara trevligt.

I hettan fungerar min hjärna långsammare än vanligt, så sen satt jag framför dataskärmen och försökte få ner några ord men det gick trööööögt. Jag har dessutom inte ännu vant mig vid att sitta vid skrivbordet på jobbet och producera text. Jag är van att sitta i ett litet krypin där hemma, när jag ska samla tankarna. Det känns som om mitt arbetsrum är för stort. Tankarna flyger iväg i rummet utan att jag kan samla dem. Eller så är det bara värmen och den nya arbetsplatsen som är ovan.

Följande dag hade jag min första jordfästning på Kimitoön. Ny kyrka, nya traditioner, ny teknik, men det gick bra. Förutom det där förmorrade headsetet då. Det är av lättaste möjliga modell och misshandlat till tusen. Jag pillade fast det vid örat på nåt sätt men det kändes så löst att jag sökte fram första hjälp väskan och tog till tejprullen därifrån. Bättre brödlös än rådlös säger ordstävet. Med en bit tejp satt headsetet så pass bra att jag vågade inleda jordfästningen. Tur var det att jag tog till tejpen för innan jag var klar hade headsetet lossnat och hängde bara i tejpen!

Idag har jag haft följande jordfästning, den här gången i “min kyrka” på Hitis. Det är en evig lycka att församlingen har förkörsskyltar jag får använda på färjan till Hitis-Rosala. Idag var det nämligen Hitisrodden och det lockade en stor mängd människor. Både på vägen dit och tillbaka var det så lång kö att alla inte rymdes med!

I morgon får jag åka tillbaka till Hitis för att hålla min första högmässa i den kyrkan. Det ska bli spännande att få möta min församling där. Det är rätt kul att träffa folk och få presentera sig som nya Hitisprästen! Samtidigt är det med en liten känsla av overklighet. Tänk att JAG är nya Hitisprästen! Ibland kommer känslan av att det är nåt skumt med det här. Igår i sakristian just innan jordfästningen, kom känslan av att jag borde sköta vaktmästeriet och inte alls stå där i alba och stola!

Ändå  är jag så lycklig övar att få dra på mig alba OCH stola. Speciellt är det i jordfästningarna och gudstjänsterna jag känner mig mest hemma. Däremellan får jag träffa mängder av intressanta människor, vara kreativ och skriva och fundera på statistik. (Jo, jag vet, jag är udda byggd på det sättet att jag gillar statistik, listor och tabeller.) Jag stortrivs och känner att det här är just det jag vill göra. Tänk att jag fick möjligheten! Soli Deo gloria!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *