Vimmelkantig!

      Kommentarer inaktiverade för Vimmelkantig!

Så har jag börjat sommarjobba i Kimitoöns församling. På min första arbetsdag i onsdags var jag till pastorskansliet och fick nycklar och telefon. Och så gjorde jag lite annat smått och gott.

Idag var det då första dagen med förrättningar. Det blev dop och välsignelse av äktenskap på svenska, finska och engelska. Inte allt på en gång, men tillräckligt för att jag ska känna mig alldeles vimmelkantig nu när arbetsdagen är över. För mig hade det varit alldeles tillräckligt att träffa människor, döpa och välsigna och det i kyrkor jag inte besökt på nästan tre år.

Jag har ju blivit, som så många med mig, smått folkskygg och ovan med alla intryck man får av att vara ute bland folk! För en och en halv månad sedan var jag alldeles utmattad efter två dagar bland folk, men kanske jag ändå hunnit vänja mig lite nu.

Igår satt jag hela dagen och förberedde mig. Hur var det nu man gjorde? Jag klistrade post-it lappar i mängd och massor för att hålla koll på vad jag skulle säga och vad jag skulle hoppa över. Jag skrev tal och skrapade mig i huvudet. Kan jag säga så här? Låter det här vettigt?

En predikan vred jag också ihop för morgondagen. Absolut inte världens bästa, men det får duga just nu. Jag känner mig rejält ringrostig, så jag hoppas med lite överseende från gudstjäsntfirarnas håll. I morgon ska jag fira gudstjänst och predika i Hitis kyrka kl. 13 och fira musikalisk meditativ kvällsmässa i Kimito kyrka kl. 18. Däremellan ska vi klämma in en förrättning.

Samtidigt som det är utmanade och utmattande är det ju just det här jag vill göra. Jag är otroligt glad att tf kyrkoherden Anders ringde mig i våras och frågade om jag kunde komma och hjälpa till. Det är ett privilegium att nån vill ha mig! Det är ett privilegium att få arbeta i en församling igen. Intet ont om jobbet på Kyrkostyrelsen, men det är så ont om gudstjänster och förrättningar där.