När jag kandiderade i kyrkovalet

      Kommentarer inaktiverade för När jag kandiderade i kyrkovalet

För åtta år sedan var jag uppställd som kandidat i kyrkovalet. Då skrev jag en insändare i lokaltidningen Åbo Underrättelser. Jag råkade snubbla över texten i min dator och tänkte att jag kanske kunde lyfta upp den igen. För det är ju dags för kyrkoval igen! Jag är inte uppställd som kandidat den här gången, men det hindrar inte att jag har en åsikt och vill puffa för att också DU ska använda din röst i valet!

Oberoende om du tycker att det skulle vara dags för förändring eller om du vill bevara allt som det har varit, så är att rösta det mest konkreta du kan göra. I valkompassen kanske du hittar din kandidat eller så får du bara titta på kandidatlistorna i din församling och fråga kandidaterna vad de står för. Och kom inte med argumentet “det spelar ingen roll om jag röstar”. Skulle det inte spela någon roll om man röstar eller inte, skulle vi inte bry oss om att ordna fria val i Finland över huvud taget.

Så här skrev jag för åtta år sedan:

Till dig som tänker på att skriva ut dig ur kyrkan.

Så bra att du tänker efter!

Om du tycker att det är dåligt att dina skatteslantar används till att diakonipersonalen besöker ensamma och utslagna, håller de gamlas hand på åldringshemmet och möter vanliga människor i svåra situationer, då är du på rätt spår. Om du tycker att det är uselt att kantorn spenderar sina kvällar med att dra körövningar och veckoslut med att spela vacker musik för trogna lyssnare, då ska du sluta betala. Om du tycker att det är löjligt att gravgårdspersonalen sköter om gräs, blommor, häckar och träd så att gravgården är vacker när du besöker dina käras grav, då har du rätt plan. Om du ogillar att ungdomar samlas till läger och diskuterar och funderar över livets stora frågor just när de är som mest vilsna i sin ungdomliga yra, då ska du dra öronen åt dig. Om du är besviken på att den skatt du betalt används för att hålla den kyrka varm där släktled efter släktled samlats till glädje och sorg, då är det ett enkelt beslut. Om du inte kan acceptera att du betalar för att prästen väcks och ilar iväg när som helst på dygnet för att hjälpa dem som drabbats av någon ofattbar, tragisk olycka, då ska du ta ditt beslut.

Kyrkan, vår församling, är så mycket mera än biskopar, präster, kantorer, diakoniarbetare, ungdomsledare, vaktmästare och ekonomipersonal. Kyrkan – det är du och jag och alla andra medlemmar. Kyrkan, vår församling, gör så mycket mer än du kommer att tänka på när debatten går het i media.

Så bra att du tänker efter och kom ihåg att störst av allt är kärleken.

Idag skulle jag kanske skriva en insändare till dig som inte tänker rösta i kyrkovalet.