När jag nu är inne på temat facebook så ska jag passa på att berätta om en väldigt trevlig sida av facebook. Nämligen möjligheten att få feedback.
Att skriva något på sociala media känns mindre personligt än att säga det rakt i ansiktet på någon. Det har lett till att det är lätt att skriva hatiska inlägg som delas över hela världen på ett ögonblick. MEN det ger också möjligheten att skriva beröm och fina saker. Fast de brukar inte spridas lika lätt över hela världen. Det här inlägget jag tänker på behöver inte heller spridas så långt, för mig räcker det nästan att jag fick läsa det. Eller nåja, jag vill ju dela det med dig också för jag tycker det är så hjärtligt och fint. Förutom ett litet sakfel då…
Tänk att få bli kallad värsta bästa prästen! Det är en titel jag gillar! Men sen, jag har INTE en 1200 kubiks HD. Där hade ryktet dragit till med en aning extra. Visst har jag en motorcykel, men det är en betydligt mindre imponerande hoj. Det är väl bäst att jag sätter in en bild på vrålåket, så har vi det avklarat också.
Bilden är snart 10 år gammal, men den är så fin så den får duga. För hojen är fortfarande den samma. Det är en Honda NT 650 Deauville. En trevlig hoj med lagom många väskor så jag får alla tusen grejer jag behöver med mig när jag är ute och åker. Oj, nu började det klia i fingrarna att planera någon längre resa igen! Hoppas det blir vår fort nu.
Tillbaka till saken. Att bli taggad på facebook av församlingsbor som skriver positivt om mig är en ära. Sen får jag hoppas att de är lika frimodiga att påpeka sånt jag gjort tokigt så att jag får en chans att bättra mig. Så ibland är facebook nog inte så tokigt!