Den här sommaren har vi skaffat båt. Tidigare hade min man och jag varsin motorcykel, men de gjorde vi oss av med förra hösten, eftersom vi inte körde så mycket per säsong mera. Den här våren drabbades jag av allvarlig ”jag-vill-ha-egen-båt-sjuka” och jag började spana på båtar. Min man har inte nån större erfarenhet av båtar så han var lite motsträvig. Till slut fick jag honom med på noterna och under semestern slog vi till och köpte en liten behändig båt.
Så vi började köra omkring i vår närmiljö och bekanta oss med navigering, väderförhållanden och båten. Roligt var och är det. Hela tiden har jag haft en baktanke om möjligheten att röra mig med båt till och från jobbet och kanske i jobbet också.
Så igår passade jag på. Det var strålande solsken och så gott som bleke (dvs. ingen vind, inga vågor). Att lägga ut och dra iväg till jobbet var nog lite spännande. Jag är trots allt ingen van sjöbjörn. En sån njutning arbetsresan var! Du ser vilka bilder jag hann knäppa längs vägen! Bron går mellan Korpo fastlandet och ön Wattkast.
Och lite svall måste man ju också fota när man är ute och kör…
När jag korsade den stora farleden mellan Korpo och Houtskär såg jag färjan Stella som jag normalt åker med och besökaren Mein Schiff. Färjan är stor men kryssningsfartyget ännu större. Jag var glad att bara se dem på avstånd för jag var en aning orolig för hurdant svall en sådan bamsing kan dra upp.
På hemvägen såg jag Tallink Siljas fartyg på avstånd och Finnlink fartyget körde förbi rätt nära. Jag körde genom Finnlinks vågor och det gick riktigt bra när jag saktade in ordentligt. Bättre att vara försiktig när man är ovan!
När jag tar bilen till jobbet räknar jag med att det tar en timme och en kvart. Båtresan tog 50 minuter, men sen ska jag ta mig till och från båten också. (Jag bor en kilometer från stranden.) Så med nuvarande båt går det ganska jämt ut. MEN, med egen båt behöver jag inte bry mig om när färjan går utan är friare att komma och gå hur jag vill.