Ibland händer det att jag gör en förrättning, ett dop, en vigsel eller en jordfästning, utanför min tjänst för någon nära vän. Det sker väldigt sällan, för jag när jag gör det är det på min lediga tid och man ska inte fylla sin fritid med det man gör på jobbet. Så de gångerna jag ställer mig till förfogande är lite speciella.
Igår jordfäste jag en väns pappa. Jag hade jordfäst frun, min väns mamma, tidigare, så det var naturligt att ställa upp även den här gången.
Jordfästningen ägde rum i Uppståndelsekapellet i Åbo. Det är ett alldeles underbart kapell som andas lugn och hopp. En stor glasvägg öppnar sig mot en talldunge där man kan se årstiderna växla och ekorrarna kila upp och ner för stammarna. Akustiken är också fantastisk.
Det blev en vacker och ljus avskedsstund. Jag kunde inte låta bli att njuta av stunden.
Det vackra kapellet, solglimten som lyste in just när blommorna lades ner, den vackra musiken som kantorn framförde så skickligt, att jag fick sjunga en solosång och att jag fick förmedla tacksamhet, tröst och hopp. Men framför allt det att döden inte har vunnit.
Allt samverkade till att det var fint att få vara där.
När jag kom hem igår fylldes jag av en sån oändlig tacksamhet. Det var så fint. Och jag var nog inte den enda som tyckte det, för det kom så många fina kommentarer eftetåt och jag är nog rädd för att du kommer att bli bokad i framtiden av en del av gänget…
Tack ännu, allt gick så smidigt och lugnt och era röster var så vackra! Så skönt när jag kunde släppa stressen och känna att det här, det kan ni.
Arkitekturen i kapellet är genialisk. Där har vi en arkitekt som verkligen kunnat läsa ljuset och årstiderna och fått det att fungera alla tider på året. Dessutom är alla andra de enskilda detaljerna också så vackra. Predikstolen, ljusstakarna på vägen och de slingrande växterna i smide i den enda dörren.
Fantastiskt. Verkligen fantastiskt.
Predikstolen är snickrad av brorsans exsvärmors far (sade hon, snart 100, på min svägerskas begravning)
Mulle var en fin mänska.
Och det där kapellet är verkligen helt otroligt vackert med alla sköna detaljer man kan vila ögonen på. Och naturen utanför. Arkitekten visste vad han skapade!