Så blev det kväll på Luciadagen.
Houtskärs lucia med följe uppvaktade de boende på Fridhem på dagen. Jag och kantorn följde med så det blev en bra generalrepetition med publik för kvällens framträdande i kyrkan. Flickorna sjöng som änglar och läste sina dikter med tydliga röster. De äldre satt och njöt av framträdandet.
På kvällen var kyrkan välbesökt. Över hundra personer ville ta del av den stämningsfulla stunden i kyrkan. Nu var tjejerna nervösa. I bänkarna satt deras familjer, släktingar, vänner och grannar. Nu var det verkligen allvar!
Flickorna spände sig egentligen i onödan. De kunde sina sånger och dikter och människorna i bänkarna ville dem bara väl. Men jo, jag vet, det är ändå spännande och nervöst. 
Här kan du läsa mitt tal, det som jag skrev om igår. De två första styckena är den text jag skrev med tanke på ett blogginlägg, innan jag insåg att det faktiskt var inledningen till mitt Lucia-tal. Och visst passar det bra som inledning, eller hur?