Houtskär kyrka är som gjord för en romantiskt målning. Den ligger på en kulle och blickar ut över havet. Alldeles i närheten ligger prästgården. Ett stenkast längre bort ligger församlingshemmet. Det är en idyll och där finns liv. Det är inte en plats där livet stannat upp, utan ett ställe som bevarat det goda och samtidigt hängt med sin tid.
Där har jag firat högmässa idag, på min lediga dag. Nya tf. kaplanen Eva blev välsignad till sin tjänst och jag ville så gärna vara med eftersom vi delvis studerat samtidigt och dessutom blev prästvigda samtidigt. Jag kom i god tid till kyrkan, för färjtidtabellen satte ramarna, och då bad kyroherden Harry mig komma med vid välsignelsen av Eva. Jag blev verkligen glad för det och det kändes fint att få vara med. Efter välsignelsen sjöng kantorerna Hanna och Eva-Christina sången Se hur gudsvinden bär och den är såå fin! Jag kunde inte hindra tårarna av rörelse som rann på mina kinder, och egentligen, varför skulle jag behöva hindra dem? Är det vackert så man gråter så är det.
Som avslutning sjöng kören Amazing Grace så vackert att de fick spontana applåder efteråt. Hela högmässan var en vacker gudstjänst! Det var en härlig glädje att hela stora Väståbolands församling firade sin gemensamma huvudgudstjänst i Houtskär idag. Massor av folk, trevliga möten och perfekt väder. Jag är så glad att jag hade möjligheten att vara med.