Så jag har firat!

Nu har jag skuttat över från 40+ till 50 i ålder och jag har firat det med besked.

Veckan innan jag fyllde år var jag på ett kursavsnitt på Lärkkulla. Där var vi 16 kyrkans anställda som försöker lära oss att bli ledare. Det är härliga människor som jag gärna ville fira med. Jag funderade länge och väl hur jag skulle göra, men sista kvällen smet jag iväg till en affär och köpte några djupfrysta kakor som jag bad kökspersonalen ställa fram till förmiddagskaffet den sista dagen. Det var uppskattat med kaka och jag blev glad att få fira med dem.

På söndag, dagen före min födelsedag, förrättade jag mässa i Houtskär klockan elva och i Korpo klockan aderton. Så jag beställde kakor och bjöd in församlingen till ett festligare kyrkkaffe. Det var härligt att få fira med församlingen på det här sättet och jag blev uppvaktad med allt möjligt smått och gott.

Själva födelsedagen var lugn utan nåt större firande, för jag hade bjudit in släkt och vänner till en fest på lördagen.

Redan för ett år sedan visste jag att jag vill ordna en stor fest den här gången. Nu, när jag fyller femtio ska det firas med besked, tänkte jag. Jag hyrde en lokal och tänkte göra det mesta själv. Men så kom mitt förstånd ifatt mig. Jag insåg att jag inte skulle orka med allt och allra minst se fram emot att stiga upp dagen efter festen och städa bort allting. Så jag avbokade lokalen och bokade in min fest på en restaurang i stället.

Jag fick förbereda genom göra inbjudningskorten, välja meny och vin, göra programblad, göra en banderoll med en kavalkad av bilder på mig själv, göra en bordsplacering, göra placeringskorten, göra en frågesport och välja kläder för festen. Med facit på hand räckte det gott och väl.

Och det blev en härlig kväll med god mat, tal, sång, frågesport och oändligt många kramar och skratt.

Det här har varit mitt sätt att stanna upp lite grann och verkligen ta in att jag fyller år. Och på samma gång har jag blickat bakåt och reflekterat över hur otroligt mycket jag redan gjort. Dessutom har jag fått ta in hur många härliga människor jag har runt omkring mig som vill umgås med mig och som bär mig på så många sätt. En del har hängt med ända sen jag föddes. En del har hakat på under vägen och en del är rätt nya bekantskaper. Alla dessa människor är en fantastisk gåva. Tänk att just jag får ha alla dem i mitt liv! Tack för att ni finns och orkar med mig!

Nu känns det bra att fortsätta framåt så länge jag kan och har dagar kvar.

Här nedan kommer ett urval från kavalkaden av bilder av mig från mina första 50 år.