Efter att jag gjort min långa to-do-lista övervägde jag att låta bli att åka till Helsingfors på möte idag. Det tar många timmar att åka fram och tillbaka. Jag tänkte att det är många timmar som jag kunde använda på ett bättre sätt. Men vad är bättre egentligen?
Nu när jag har definierat vad som behöver göras och vilken tidsram jag har att göra det på känns det lättare att komma igång och verkligen få saker och ting uträttade. En vacker, färggrann lista med tydliga uppgifter motiverar mig. Så på bussen till Helsingfors skrev jag nästan en hel predikan. På plats i Helsingfors hade jag en timme tid och på den timmen skrev jag en text för en andakt.
Dagen var inspirerande och nu känner jag att hjärnan fått ungefär samma omstart som när man trycker på knappen “refresh” i webbläsaren för att uppdatera en sida. Det kanske, rent av, kommer ut några nya tankar efter en sån dag!
Nu sitter jag på bussen på väg hem och tänker att jag borde välja ännu en predikan från min långa lista att ta itu med. För predikningar är bra på så sätt, att man kan skriva dem var helst man är i världen. Det är värre med verksamhetsberättelser, föredragningslistor och annan byråkrati som kräver papper som finns på kansliet.
Nu tror jag bestäm jag hittade lite inspiration! Så nu ska jag börja skriva, vi hörs igen! Hej då!