Oj, suck, Turun Sanomat!

Igår på Kyndelsmässodagen vigdes Mari Leppänen till biskop i Åbo ärkestift. Det var en glädjens dag både för henne, alla hennes systrar i ämbetet och för vår kyrka. Saken noterades även i pressen, men bottennappet stod Turun Sanomat för.

I rubriken står det att Åbos första kvinnobiskop installerades till sin tjänst.
Ursäkta VADDÅ??
Jo, Turun Sanomat titulerar Mari Leppänen kvinnobiskop. Jag brände propparna och kunde inte låta bli att kommentera saken. Som du ser var jag inte den enda att reagera på ordet.

Man kan förstås undra om det nu är så stor sak och värd att irritera sig på? Ord har betydelse – det har vi fått lära oss för länge sen när vi slutade kalla icke ljushyade personer för N-ordet och personer med funktionsvariationer och -nedsättingar för handikappade och idioter. Alla som läser rubriken kan få uppfattningen att naispiispa – kvinnobiskop är ett korrekt uttryck för en kvinna som är biskop. Förvisso vet jag att rubriker kräver korta och slagkraftiga uttryck, men likväl är det åt skogen! Titlar som finns är biskop, fältbiskop och ärkebiskop – men inte kvinnobiskop.

Som du ser var det någon som frågade om de andra är miespiispa – mansbiskop? Det är en berättigad fråga anser jag. För hur ska vi komma ifrån att man tänker att könet påverkar ämbetet om vi inte slutar dela in präster och biskopar i kvinnopräster och präster? För det märkliga är ju att det inte existerar manspräster.

Ah, det kokar i mig när jag kommer in på det här ämnet! Jag funderade ändå ett par gånger innan jag skrev min kommentar, men jag tänker att om ingen ryter till så blir det ingen förändring. Så nu tar jag tillfället i akt och ryter en gång till för ingen kan stoppa mig här på min egen blogg.

Tack och förlåt!

Guds rika välsignelse och de varmaste gratulationerna till biskop Mari Leppänen.