Lite senare på långfredagen, efter gudstjänsten och efter att jag jobbat ett par timmar på mitt arbetsrum, åkte jag till ungdomslokalen Vesterlid där det ordnades påskcarneval. Jag tänkte att jag kan ta mig en sväng där via på vägen hem.
Visst funderade jag en liten stund om jag alls skulle ta mig dit, eftersom en påskcarneval inte riktigt passar in i min uppfattning om hur långfredagens ska spenderas. Men, efter att ha övervägt fördelarna mot nackdelarna tänkte jag att det är bättre och vikigare att jag rör mig där min församling finns än att jag sitter och surar.
Kyrkan har redan för länge sedan tappat sitt monopol och tolkningsföreträde i samhället. Visst uppmärksammas de stora helgerna fortfarande, men kopplingen till kyrkan och tron är inte längre stark – om den alls finns. Skulle jag vara riktigt radikal skulle jag föreslå att vi stryker alla röda dagar i kalender och så får var och en förhandla med sin arbetsgivare om sina lediga dagar. Om söndagen som kyrklig helgdag är vikig för en får man lov att vara en god förhandlare så att man får ledigt från jobbet den dagen så att man kan gå till kyrkan.
Men så radikal är jag inte. Jag tycker bara att det är otroligt fascinerande att det som blivit tradition och kutym i samhället långt utgår ifrån kyrkoåret och att så många idag inte förstår det.
Påskcarnevalen hade lockat massor av människor och inne i ungdomslokalen var det hög volym av allt sorl. Där fanns folk i alla åldrar och massor av barn – långt fler än det finns i Houtskär till vardags! Jag umgicks, fick en ansiktsmålning, köpte en superläcker våffla, pratade bort en stund här och en stund där. Det var otroligt trevligt!
Sen träffade jag en medelålders man som försiktigt sa att nog är det ju ogudaktigt det här.
Javisst, svarade jag, det har du rätt i.
Men ändå var vi båda där!
Är det kanske så att vi behöver att någon annan sätter ramarna för att vi ska göra det som vi egentligen tycker att är rätt? Om det fortfarande skulle vara förbjudet att ha butikerna öppna, och att ordna tillställningar på långfredagen – skulle vi vara bättre kristna då?
Jag tror inte det. Som kristna är vi fria att göra vad vi vill. Vi har ett eget ansvar att göra det som är rätt och undvika det som är fel. Och det är alldeles otroligt svårt. Så svårt att vi misslyckas oberoende av hur goda avsikter vi har. Vilket åter lyfter fram hur avgörande det var att Jesus dog på korset på långfredagen.
Jag tror faktiskt att man kan tänka på den djupa innebörden av påskens händelser OCH gå på påskcarneval på samma dag.