En favorit psalm? Bara en?!

      Kommentarer inaktiverade för En favorit psalm? Bara en?!

På Kyrkråttans instagramkonto delade jag en bild av nummertavlan i kyrkan och frågade vilken psalm som är din favoritpsalm? Bilden delades också på min egen facebooksida och där fick jag flera svar på frågan. En ställde också motfrågan vilken psalm som är min favorit.

Vilken svår fråga! För jag kan helt omöjligt hålla mig till bara en. Det finns ju olika favoriter för olika tillfällen och årstider. Jag räknade bums upp 7 psalmer som jag gillar massor.

Jag tar dem här också, i den ordning de dyker upp i psalmboken, med en liten förklaring till.

4 – Bereden väg för Herran
Den här vill jag helst sjunga med den gamla pluralformen av uppmaningen och helst också med melodin enliga Boda-traditionen. Den här har jag sjungit otaliga gånger för mig själv när jag dammsugit kyrkan. För är det inte en vaktmästares uppgift att förbereda vägen för Herren? Sen har jag avancerat till präst, men tänker fortfarande att det är vår uppgift att förbereda vägen för Herren. Och ja, VÅR uppgift, alla tillsammans.

12 – Jesus från Nasaret 
Den här lärde jag mig i barnkören och jag älskar tanken om att himmelriket är nära. Det är här mitt ibland oss, alldeles nära. Runt hörnet bara.

102 – Livet vann 
Också den här lärde jag mig i barnkören. Texten satte myror i huvudet på mig (om du vill läsa mera om det klicka här), men att få sjunga Halleluja med slingrande melodier många gånger är underbart. Glädjen i psalmen är oslagbar!

525 – Den dag du gav oss
Det här är en förhållandevis ny favorit. Den hittade jag i misstag när jag slentrianmässigt sjöng psalmen bredvid. Jag har hållit en radioandakt om den så klicka här om du vill läsa mera om den.

530 – Glädjens Herre
Den sjungna bordsbönen framom andra. Den här psalmen andas tacksamhet, men betyder gemenskap för mig. Oberoende sammanhang känns det magiskt att före måltiden stämma upp psalmen. Det går rysningar nästan varje gång jag står där i en grupp som väntar på maten och sjunger.

822 – Så kom du då till sist 
Psalmen kalla Millenniepsalmen och är skriven av Ylva Eggehorn och Benny Andersson. Den lärde jag mig i kyrkokören och den är så annorlunda på nåt sätt. Texten är poetisk och melodin dramatisk. En psalm i tiden.

833 – Som vinden smeker mot min kind
Den här psalmen lärde sommarkantorn Sanna mig sommaren 2018 när vi kuskade kring och höll andakter på olika holmar. Vips trollade hon fram en altstämma och så sjöng vi den som duett. Underbar psalm med ett modernt språk utan att bli trivial eller barnslig.

Sen har jag ju många fler psalmer som jag gillar. Det finns en favorit för alla tillfällen. Nån gång borde jag räkna genom hur många psalmer jag kan ur vår psalmbok. Det är MÅNGA!

 

PS. Om du inte har en psalmbok kan du kolla in de flesta psalmerna på Psalmboken på nätet och om psalmerna i tillägget känns främmande kan du lyssna på bra många av dem på Yle Arenan Audio under rubriken Nya psalmer.