Idag har jag sått påskgräs under predikan. Så fick jag det gjort också! Det gick vilt till och hela altaret var fullt av mylla! Antagligen är det här den predikan som Houtskärborna kommer att minnas en god stund. Och jag blir full i skratt bara jag tänker på det.
Nej, tanken var ju att det i familjemässan hade kunnat vara någon familj och några barn, men dessvärre lyste de med sin frånvaro. Det kunde jag ju inte veta när jag förberedde min predikan så jag utgick ifrån att göra en predikan som både barn och vuxna kunde få några frön ifrån. För frön kan betyda så många olika saker. Genom att så påskgräs visade jag helt handgripligen hur man ”begraver” frön i jorden för att de ska få liv och gro. Sen växer de upp till ståtliga gröna grässtrån. Skulle jag sköta om mitt gräs bra och lyckas som aldrig förr skulle det gå i ax och med tiden skulle varje litet frö resultera i många nya frön.
Här kan man knyta ihop med berättelsen om såningsmannen och tanken på att varje frö kan vara ett Guds ord som får gro i våra hjärtan. De fröna kan sedan ge skörd i många olika former. Idag värnade vi speciellt om hjälpsamhetens frö, för efter gudstjänsten fick vi njuta av en välgörenhetslunch till förmån för Gemensamt Ansvar. Våra slantar blev till frön som växer till och ger barn och unga nya möjligheter att gå i skola och utbilda sig. Genom att äta och köpa lotter samlade vi ihop en riktigt nätt peng som ska skickas vidare till de behövande.
Det blir så konkret på så sätt. Frön, mat, hjälp, medmänsklighet, gudstjänst. Allt hänger ihop.