Här om dagen blev jag uppmärksammad på att det är en häftig tid i Borgå stift just nu. Det här läste jag i mitt facebook flöde:
Så igår avgjordes då det första valet. I Nykarleby kunde församlingsborna rösta mellan Mia Andersén-Löf och Ulf Sundstedt. Och som de röstade! Det var ett för kyrkliga förhållanden ovanligt stort antal röstberättigade som tog sig till valurnorna, hela 25,5%. Det är en glädjande siffra för alla inblandade. Härligt engagemang.
Spänningen var nästan olidlig innan resultatet väl kom. Till slut informerade församlingen så här på sin hemsida:
Jag har ju inget med saken att göra egentligen, men ändå tycker jag att det var spännande och att det är häftigt att Mia vann valet och med så klara siffror till på köpet. Att jag vill lyfta fram det här i min blogg beror på att jag vill säga:
MAN KAN VISST PÅVERKA BARA MAN RÖSTAR!
Och ja, jag vill säga det med stora bokstäver.
För jag tolkar siffrorna så här: de som ville förändring engagerade sig och gick och röstade. De gav Mia sina röster och hon vann därför med bred marginal. Jag känner inte Ulf, så jag kan inte säga något om honom som person. Han är en äldre man som redan arbetade i församlingen. Därför representerar han det som traditionellt sett varit det trygga, självklara, konservativa i vår kyrka. Ändå förlorade han nu valet.
Nu har vi kyrkoval på kommande i de flesta församlingarna i landet. På en del håll blir det sämjoval, d.v.s kandidaterna är lika många som platserna och då blir det ingen omröstning, men på de flesta håll blir det val. Så om du någon gång har muttrat för dig själv att det inte blir någon förändring i den här tröga kyrkan så kanske du ska engagera dig så mycket att du går och röstar. Rösta på en kandidat som du uppfattar står för samma värderingar som du.
Då kan DU påverka.
Tänk om de över 75% som vanligtvis inte röstar i kyrkliga val skulle gå till valurnorna? Tänk om alla som gnäller skulle engagera sig i valet? Tänk vilken förändring det skulle kunna bli!