Mitt ansikte bränner.
Lägergudstjänst i strålande solsken med efterföljande kyrkkaffe och mingel ute i solgasset har gjort mitt ansikte förvånansvärt likt en övermogen tomat. Den här dagen och de här ungdomarna är ändå värda ett brännande tomatfejs. Så stolt är jag över dem!
Det var konfirmanderna som gjorde gudstjänsten. Igår gjorde de förberedelser i grupper och idag ställde sig ungdomarna upp och bad böner, läste texter och dramatiserade evangelietexten. En av ledarna agerade försångare och ungdomsarbetsledaren spelade gitarr. På min lott föll de uppgifter som ska utföras av en präst i gudstjänsten, men de var inte många. Min predikan var kort och är du nyfiken hittar du manuskriptet här.
Besökarna vällde in och vi var omkring 300 som deltog i gudstjänsten! De flesta var anhöriga till konfirmanderna men några deltagare såg jag, som kommit bara för att insupa atmosfären på lägergården.
Efter gudstjänst och kyrkkaffet blev det volleybolls match mellan konfirmandernas lag och föräldrarnas lag. Det var jämnt och spännande. En extra regel fanns; svordomar ledde till minuspoäng. Det hade kunnat vara en avgörande faktor men poängräknaren konstaterade förvånat och bedrövat på samma gång, att det inte hörts en enda svordom under matchen! Vinnare blev föräldrarnas lag.
Nu återstår fyra dagar och de kommer att försvinna i ett nafs. Om en vecka är det konfirmation och sen är skribatiden över för de här konfirmanderna.