På tal om skriba måste jag berätta om ett kul sammanträffande.
Jag besökte en snabbmatsresturang för en dryg vecka sen och när jag skulle beställa min portion vid kassan ser jag att killen framför mig var en av de konfirmander som var med på mitt första läger. Det läger där jag gjorde min skribapraktik. Så istället för att säga vilken mat jag ville ha, hoppade orden ”nej, men hej, du är ju min gamla konfirmand!” ur munnen på mig.
Killen såg smått förskräckt ut och blev rejält konfunderad. Jag var i farten med motorcykeln så jag var rätt väl maskerad. Inte undra på att han inte kände igen mig! Så jag presenterade mig och vi pratade några ord varpå killen sa: ”Du har nog ruskigt bra människominne”
Hur skulle jag kunna glömma de härliga ungdomar som lärde mig så mycket på mitt första skribaläger?