Åh, jag ork int mera!

På morgonen när jag stiger upp är en av de första sakerna jag gör att sätta på radion. Jag vill höra nyheterna och samtidigt hjälper radioprogrammen mig att hålla koll på tiden. Medan jag äter mitt morgonmål bläddrar jag genom dagens tidning för att ha koll på vad som hänt i världen och i mina lokalsamhällen. Jo, jag tycker att jag har flera, minst två. Under dagen kollar jag mitt facebook flöde flera gånger och ofta möter jag nyheter från diverse olika källor där.

Nu har jag ändå börjat tycka att det är lite jobbigt med alla nyheter.
Det är Trump här och Putin där.
Det är plast överallt och klimatkris för hela slanten.
Är det inte tsunami, så är det jordbävning, torka eller översvämning.
Regeringen driver på SOTE, fackföreningarna strejkar och kommunerna ska spara ihjäl sig.
Barn och åldringar far illa, alla där emellan kämpar på med sitt.
Nazismen och fascismen sticker fram sina fula trynen.
Flyktingar skickas tillbaka till otrygga hemländer.
Det är ingen hejd på alla tråkiga, förskräckliga, oförståeliga nyheter! Är det så att vi verkligen lever i de yttersta tiderna? Eller hur mycket värre ska det kunna bli?

Jag känner att jag vill stänga av alla nyhetskanaler, krypa ner i sängen och dra täcket över huvudet eller alternativt dra så långt ut i vildmarken att inga trista nyheter kan nå mig.
Ändå inser jag att jag inte kan göra det. Jag måste fortsätta lyssna in vad allt som händer i världen och i mina lokalsamhällen. Jag har tagit emot uppgiften att gå Guds ärenden på jorden. Jag har lovat förkunna Guds ord och förvalta de heliga sakramenten.

Kanske jag själv borde lita lite mera på Bibelns ord?
Jesus säger: Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå. (Luk 21:33)