Idag, på min lediga dag, hade jag ärende till Kyrkbacken. Det råkade sig så att jag tog mig tid att gå ett varv på kyrkogården. Där träffade jag dels arbetskamrater som inventerade gravarna, dels träffade jag några bekanta som jag pratade bort en stund med.
Det var några fina samtal som fick mig att inse att nästa år, när jag förhoppningsvis jobbar i en församling igen, ska jag se till att jag bokar in tid i min kalender för att finnas på kyrkogården på fredag och lördag i allhelgonahelgen.
Tänk vad fint om prästen skulle finnas där på kyrkogården, då när så många kommer för att pynta sina käras gravar och för att tända lyktorna. Med tid för spontana samtal och en rejäl lykttändare i fickan till hjälp när lyktornas ljus inte vill bli tända.