Idag fick jag en känsla av att jag saknar tiden när jag bloggade aktivt. Då när jag kunde tycka till om det ena och det andra. När jag rapporterade vad som hände i min vardag. När jag försökte vara rolig. När jag skrev för att jag ville.
Fortfarande skriver jag för att jag vill, men det händer rätt sällan numera. Märkligt hur saker och ting obemärkt förändras.
Det är över tio år sedan jag började blogga. Under studietiden fanns det mycket att skriva om, men nu känns det mest som att dagarna bara rullar på utan att jag egentligen reflekterar så mycket kring det jag gör och det som händer omkring mig. Kanske har jag med tiden också blivit mera sparsmakad med vad jag vill dela med mig ur mitt liv.
Jag märker att min hjärna går i gång av att jag skriver. För efter den här introduktions texten plingar det till i mitt huvud och jag kommer på två saker jag kunde skriva om. Dels så går jag kursen Ledare i kyrkan det som förr hette Kirjo II och den ger mig nya infallsvinklar och jag lär mig nya saker om mig själv och om andra. Dels fick jag nyligen ta del av Borgå stifts strategi och där finns ju en hel del att tänka kring.
Båda idéerna förtjänar ett eget inlägg – men jag misstänker att de aldrig får någon text om jag inte skriver nu. För på nåt märkligt sätt rinner både tiden och inspirationen mellan mina fingrar.
Kursen är en längre kurs helhet om 20 sp och den sträcker sig över två år. Kursen inleddes i höstas och jag har deltagit i den första delen av närstudier. Vi är ett ganska stort och brokigt gäng som går kursen, men det är också en rikedom när vi diskuterar utgående från våra olika perspektiv. Inför den andra kursdelen om en vecka har jag läst två böcker om ledarskap och det är grymt intressant. Ledarskapet utgår från mig. Vem jag leder är sekundärt. Spännande. Jag behöver gräva i mig och mina erfarenheter, mina tankar, mina utmaningar, för att kunna landa i en trygg självkänsla innan jag försöker leda andra.
Nästa vecka ska jag i väg till Lärkkulla för den andra kursdelen och jag ser jättemycket fram emot att åter få lära mig mera och bolla tankar med kurskamraterna. Det är en del av jobbet, men det är samtidigt en paus från jobbet. Och lyxen att få gå till dukat bord flera gånger om dagen! Bara det är ju något att se fram emot!
Strategin för Borgå stift? Den får jag nog lov att återkomma till när jag hunnit läsa genom den och funderat lite. Men första intrycket är att det är inspirerande. Vi behöver inte färdigt tuggade texter, utan utmanande frågor som väcker tankar och åsikter. Och den här strategin svarar på det behovet. Sen återstår att se om församlingarna har ork och vilja att svara på frågorna.
Det här var dagens tankar. Tack för att du orkade ända hit. Om du vill att jag skriver oftare får du gärna ställa frågor eller ge förslag på ämnen jag borde fundera kring. Det väcker inspirationen när nån kommenterar på nåt sätt.