Category Archives: Så det kan råka sig

Känslan av att vara buren

      2 kommentarer till Känslan av att vara buren

Igår kväll satt jag framför datorn och kände hur jag blev buren när kommentar efter kommentar med hjärtan, kramar och uppmuntrande ord trillade in på min facebook-sida, på messenger och i bloggen. Omkring hundra hälsningar har jag fått efter förra blogginlägget. Det kändes för mig som de bilder man ser från de häftigaste rockkonserter där publikens alla händer sträcks fram… Read more »

När jag slängdes över nyhetströskeln

      2 kommentarer till När jag slängdes över nyhetströskeln

Som du kanske kunde förstå av mitt förra inlägg, så har jag varit och är fortfarande lite ordlös. Visst förstod jag att när jag blev präst förvandlades jag från en helt vanlig person till en mera offentlig person, men inte för mitt liv hade jag tänkt att jag skulle figurera i tidningen på det sätt som nu skett. I Åbo… Read more »

Snipp, snapp, snut, så var lägret slut!

      Kommentarer inaktiverade för Snipp, snapp, snut, så var lägret slut!

För en vecka sen skrev jag om min olust att åka iväg på läger. Jag tror jag delade den med många av konfirmanderna. Men vi tog oss alla i kragen, packade väskan och drog iväg i alla fall. Så gick dagarna. Det var intensivt, lärorikt och roligt. Mellan torsdag kväll och söndag morgon försvann tiden med blixtens fart. Och nu… Read more »

Klumpar i kalendern

      Kommentarer inaktiverade för Klumpar i kalendern

Det är lite märkligt hur saker och ting har en tendens att klumpa ihop sig. Den senaste veckan har det varit mycket i min kalender. För Houtskärmått mätt, var det rena rusningen med två jordfästningar samma vecka. Två långa, strävsamma liv hade kommit till sin ända. Vi fick åter fira gudstjänst i kyrkan. Lite ovant efter tre månader av undantagsförhållanden…. Read more »

Några ord om avsaknaden av ord på bloggen

      Kommentarer inaktiverade för Några ord om avsaknaden av ord på bloggen

Det blev en paus här på bloggen. Så blir det ibland och så får det vara, tycker jag. Har jag inget på hjärtat är det ju onödigt att att skriva bara för att fylla ut. Nog för att den här texten lever farligt nära den definitionen. På ett sätt har det också blivit en paus i jobbet. Jag skriver inte… Read more »

Ibland är Gud riktigt nära

      Kommentarer inaktiverade för Ibland är Gud riktigt nära

Jag tror jag har skrivit om det förut. Känslan av att jag är en soloartist som gör en performans. Ibland kommer den känslan i en gudstjänst, ibland i en förrättning. Här om dagen kom den fullständigt motsatta känslan. Jag kände att jag satte ord på en dialog mellan Gud och en person i församlingen. Orden jag uttalade var de gamla… Read more »

Innan du ens tänkt tanken

      Kommentarer inaktiverade för Innan du ens tänkt tanken

Jag har hållit tre andakter i radion på sistone och det har jag skrivit om tidigare här, här och här. Någon kanske tänker att andakterna är direktsända, men det är rätt sällan så. Direktsända andakter hålls vanligtvis bara när det verkligen är nåt stort på gång och då är det oftast biskopen som håller dem. Mina andakter är alltid bandade… Read more »

Kanske för att jag är vanlig?

      2 kommentarer till Kanske för att jag är vanlig?

Det har hänt sig att jag fått höra att jag är klok. Att jag har saker att säga som man vill lyssna till. Någon har kallat mig för mentor och någon har sagt “du som vet allt”. Det är stora ord. Allt för stora ord. För det mesta lyckas jag lägga undan de stora orden i min lilla tacksamhetsbok där… Read more »

Soppa, två punkt noll.

      Kommentarer inaktiverade för Soppa, två punkt noll.

Om känslan i torsdags var overklig och surrealistisk så var det bara förnamnet. Nu när det råder undantagstillstånd och beredskapslagen träder i kraft i vårt land känns det – ja, overkligt och surrealistiskt i ännu större grad. När jag tänker efter så tror jag att det till stor del beror på att fienden i det här kriget är osynlig. Ett… Read more »